Vad Helsingfors gör
Helsingfors ingriper i nedskräpning på många sätt. Staden genomför och övervakar för sin del genomförandet av avfallslagen och miljöskyddslagen, deltar i flera miljöskyddsprogram och samordnar frivilligarbetet.
På den här sidan
- Nyheter
- Vad gör Helsingfors för att stävja nedskräpning?
- Se avfallskärlens platser på kartan
- Staden ansvarar för miljöuppföljning och -tillsyn
- Exempel på stadens åtgärder för att hindra nedskräpning
- Stävjandet av nedskräpning utgör en del av Helsingfors stads strategi
Vad gör Helsingfors för att stävja nedskräpning?
Helsingfors har redan länge ingripit i nedskräpning på många olika sätt. Utöver samordningen av frivilligarbetet är Helsingfors samarbetspartner i flera olika projekt och program där man söker efter metoder för att hindra nedskräpning och öka medvetenheten. Sådana är bland annat Östersjöutmaningen, Magknip av plast samt BaltiPlast. Ytterligare genomför och övervakar staden för sin del genomförandet av avfallslagen och miljöskyddslagen.
Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) ansvarar för Helsingfors avfallshantering
En fungerande avfallshantering är ett av de viktigaste sätten att stävja nedskräpning. Olika förpackningar och engångsartiklar är de största nedskräpningskällorna i staden. Att dessa hamnar i omgivningen förebyggs bäst genom en fungerande avfallshantering. Avfallshanteringen omfattar insamling, transport, återvinning och slutbehandling av avfall från fastigheter, såsom skolor, daghem och bostadsfastigheter.
Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) sköter huvudstadsregionens och Kyrkslätts kommunala avfallshanteringsuppgifter.Bestämmelser om de uppgifter inom avfallshanteringen som ankommer på kommunen finns i avfallslagen (646/2011) och avfallsförordningen (978/2021). I avfallslagstiftningen finns också bestämmelser om sanktioner och städansvar till följd av nedskräpning.
Avfallslagstiftningen reviderades 2021.Målet är att det kommunala avfallet ska förberedas för återanvändning eller återvinnas till 65 viktprocent före 2035.
Helsingfors stad ansvarar för avfallskärlen i de allmänna områdena
Stadens tömningsansvar omfattar nästan 8 000 avfallskärl runt om i staden. Hur ofta avfallskärlen töms beror på områdets underhållsklassificering.
Helsingfors stamstad hör till skötselklass 1, där avfallskärlen töms dagligen. Staden ansvarar för tömningen av avfallskärlen i de allmänna områdena. Fastighetsägaren ansvarar för tömning av avfallskärl på gångbanan eller på gångbanan med buss- eller spårvagnshållplats inom stamstadens område.
I stamstadens grönområden finns 2 510 avfallskärl och i dess gatuområden 1 291 st..
Förorterna hör till skötselklass 2: avfallskärlen är färre än i centrum och töms även mer sällan. I förorternas grönområden finns sammanlagt 2 610 avfallskärl som staden underhåller och i dess gatuområden 1 696 st.
Stadens skogsområden omfattas inte alls av så kallad regelbunden renhållning. Skogarna städas främst när akuta behov uppstår (bland annat olovliga avstjälpningsplatser eller annat avfall som förts dit) eller på invånarnas initiativ i form av städtalkon.
Se avfallskärlens platser på kartan
Stadens tömningsansvar omfattar nästan 8 000 avfallskärl runt om i staden.
Staden ansvarar för miljöuppföljning och -tillsyn
Enheten för miljöuppföljning och -tillsyn vid Helsingfors stad utför tillsynsuppgifter som hör till den kommunala miljövårdsmyndigheten, bland annat tillsynsuppgifter enligt miljöskyddslagen och avfallslagen.
År 2023 behandlade staden 80 anmälningar om olägenheter i anslutning till avfall. Största delen av anmälningarna om olägenheter gällde nedskräpning. I verkligheten är antalet olägenhetsfall gällande nedskräpning mycket större: eftersom nedskräparen oftast inte kan spåras, lämnas största delen av olägenhetsfallen outredda eller behandlas inte alls. I dessa fall städar staden upp sitt område enligt avfallslagens sekundära åläggande att städa.
Exempel på stadens tillsyn:
- Helsingfors ser till att sanden lämpar sig för återvinning. Kastandet av tobaksfimpar på marken försvårar användningen av sandningssand, eftersom det är svårt att avlägsna fimparna från sanden. Detta gör det svårare eller totalt omöjligt att återvinna materialet, det vill säga sanden slängs som avfall.
- Helsingfors stads byggnadstillsyn övervakar de största byggnadsprojekten i byggnadsskedet. Staden ingriper vid behov, om huvudmannen för insamlingsplatsen inte håller insamlingsplatserna städiga eller om skräpet sprids i omgivningen.
- Även smidiga kiosker orsakar ibland nedskräpning. Till exempel kan människorna hälla stekfetter direkt i dagvattenavloppet nära kiosken. Miljöinspektörerna övervakar verksamheten.
Exempel på stadens åtgärder för att hindra nedskräpning
Den marina städperioden i Helsingfors inleds alltid under våren. Helsingfors stads byggtjänst Staras båtar rensar dagligen skräp ur havet. Båtarna kan bongas bland annat i hamnområdet vid Salutorget.
Målet med användningen av båtarna är att strandvattnen hålls så rena som möjligt. År 2023 samlades knappa 100 kubikmeter skräp från huvudstadsregionens vatten. Båtteamet sköter även skärgårdens avfallshantering. Till fartygens uppgifter under sommarsäsongen hör även att loda havsbottnen, ta vattenprover och tillsammans med en dykare rengöra Gräsvikskanalen, oövervakade badstränder och inloppet till fiskebryggor.
Sammanlagt sju båtar används för Staras havs- och skärgårdsområdestjänster samt naturtjänster. Perioden för reningsbåtarna inleds i mitten av april och avslutas i mitten av november.
Många konstgräsplan i Helsingfors är fortfarande belagda med gummikross som sprider sig till naturen och dagvattnet. Av dessa planer förvaltas under hälften av staden.
Helsingfors stad har börjat vidta åtgärder för att allt bättre kunna förhindra att gummikross hamnar i naturen: till en del av planen har fogats element som hindrar gummikrosset från att hamna i naturen, såsom stängselhinder, dagvattenbrunnsfilter och snöplogningsområden.
I kommande grundrenoveringar av idrottsparker byts gummikrosset ut mot organiska fyllnadsmaterial. 2023 förnyar Helsingfors konstgräsplaner på sex olika ställen: Gårdsbacka, Kallvik, Nordsjö, Stensböle, Jakobacka och Degermyr. Som fyllnadsmaterial för nya konstgräsplaner användes, med ett undantag, växtkross i stället för gummikross. Växtkross innehåller inte mikroplaster eller andra ämnen som är skadliga för miljön.
Byggandets miljökonsekvenser har identifierats i Helsingfors och byggandet är ett viktigt tema i stadens centrala åtgärdsprogram för miljöskyddet. Bland annat förpackningsmaterial, styroxbitar och impulstrådar hamnar med vinden och vattnet från byggarbetsplatserna till omgivningen.
I planläggningen och planeringen görs alltid en projektspecifik utredning och bedömning av miljökonsekvenserna i syfte att förhindra och lindra projektens skadliga miljökonsekvenser. Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att det i projektet även utarbetas en separat hanteringsplan för vatten från byggarbetsplatser. Detta gäller såväl infrastruktur- som husbyggnadsprojekt.
Helsingfors stad följer på sina byggarbetsplatser huvudstadsregionens miljövårdsmyndigheters och Helsingforsregionens vattentjänstverks (HSY) anvisningar för vatten från byggarbetsplatser.
Målet på alla byggarbetsplatser ska vara att det uppstår så lite vatten från byggarbetsplatsen som möjligt och att kvaliteten på vattnet som släpps ut i miljön motsvarar kvaliteten på naturvatten. Vattnet från byggarbetsplatser får inte innehålla ämnen som är skadliga för miljön. Även skräp ska hindras från att hamna i miljön.
Byggande är också ett prioriterat område i Helsingfors åtgärdsprogram för cirkulär ekonomi och delningsekonomi, som uppdaterades 2023. I programåtgärderna ingriper man i miljökonsekvenserna av planläggning, infrastruktur- och grönbyggande, husbyggande och rivning. Dessutom är målet med programmet att påskynda den cirkulära ekonomin till exempel i Helsingfors stads upphandlingar.
I kampanjen Skräpfria Helsingfors, som inleddes våren 2024, berättar man på ett övergripande sätt om nedskräpning av staden och lyfter fram kostnaderna som detta orsakar.
Informationen sker i olika projekt där Helsingfors stad deltar, såsom Östersjöutmaningen och BaltiPlast. I kampanjen Magknip av plast berättar Helsingfors stad årligen tillsammans med Håll Skärgården Ren rf om skadligheten av skräp som hamnat i regnvattenbrunnar. Bland annat Helli Helsinkiä och Puhuva roskis har under årens lopp varit övriga informationskampanjer.
Dessutom ordnar Helsingfors stad avgiftsfri miljöfostran och miljömaterial för daghem, skolor och stadsbor.
Stora Räntans naturcentrum erbjuder barn och unga information om Östersjön och dess nedskräpning, skärgårdsnatur och en hållbar livsstil. Helsingfors stad har tillsammans med Finlands miljöcentral producerat Skräpstig-materialet för skolgrupper och klubbar. Skräpstigen är en kryssbana som berättar om skräpets miljökonsekvenser. Målet med materialet är att fästa uppmärksamhet vid hur saker och föremål som vi känner till blir skadliga för organismer när de blir kvar i naturen.
Stävjandet av nedskräpning utgör en del av Helsingfors stads strategi
Stävjandet av nedskräpning har beaktats i stadens strategier och program. Under strategiperioden 2021–2025 ägnas särskild uppmärksamhet åt att de grundläggande förutsättningarna för en trivsam stad, såsom prydlighet i parker och på gator, har beaktats överallt i Helsingfors. Helsingfors deltar även i flera samarbetsprojekt för att stävja nedskräpning i Finland och internationellt.
Åtgärdsprogram för att stävja nedskräpning
År 2019 undertecknade Helsingfors Plastic Declaration-deklarationen och förband sig att utveckla strategier och åtgärdsprogram samt sätta upp tidsbundna mål för en betydande minskning av nedskräpning av plast. År 2020 inledde Helsingfors åtgärdsprogrammet för stävjande av nedskräpning.
Syftet med programmet för att stävja nedskräpning är att samla de bästa idéerna till praktiska åtgärder för att stävja nedskräpning, ingripa i ökande nedskräpning och de olägenheter för miljön och hälsan som nedskräpning orsakar, öka kunskapen och medvetenheten om problemet i fråga om nedskräpning samt styra arbetet för att stävja nedskräpning.
Programmet för stävjande av nedskräpning består av ett åtgärdsprogram och ett nätverk som förenar aktörer som arbetar med nedskräpning. Programmet gäller 2022–2025 och uppdateras under den nya fullmäktigeperioden 2026.
Många åtgärder för att stävja nedskräpning kräver långsiktig och kontinuerlig verksamhet. Å andra sidan är en del av åtgärderna till sin natur pilotprojekt med kortare varaktighet, med vilka man kan pröva nya innovationer och på så sätt stödja ny affärsverksamhet. Flera åtgärder förutsätter även samarbete med olika aktörer och intressentgrupper.
Styrgruppen för att stävja nedskräpning sammanträder två gånger om året för att följa hur åtgärdsprogrammet framskrider. Efter programperiodens slut rapporterar man till stadsmiljönämnden om programmets genomförande och effekt.
Åtgärdsprogram för att minska nedskräpning 2022–2025
Samarbete i Finland och internationellt
EU:s så kallade SUP-direktiv (SUP = single-use plastic products, dvs. plastartiklar för engångsbruk) har genomförts i Finland genom de ändringar i avfallslagen och -förordningarna som trädde i kraft i början av 2023. Syftet med direktivet är att minska plastskräp i miljön, särskilt längs havskusterna, främja cirkulär ekonomi och förenhetliga produktregleringen på EU:s interna marknad.
Helsingfors stad genomför SUP-direktivet i två olika EU-finansierade projekt: BaltiPlast och PlastLife. Syftet med projekten är att minska mängden plast och plastskräp i Helsingfors.
BaltiPlast
Helsingfors stad deltar i Interreg-EU-projektet BaltiPlast. Projektets mål är att minska onödig användning av plast i stadens egen verksamhet, företag och hushåll. Dessutom utreder projektet vilka som är stadens största källor av plastskräp. Projektet piloterar strategiska åtgärder och nya innovationer. Avsikten är att inkludera de lösningar och verktyg som konstaterats vara bra i åtgärdsprogrammet för att stävja nedskräpning när det uppdateras för 2026.
PlastLife
PlastLife är ett omfattande nationellt samarbetsprojekt för att främja plasternas cirkulära ekonomi. Målet är en hållbar cirkulär ekonomi för plast i Finland fram till 2035.
Övrigt samarbete
All plast ska återvinnas
Helsingfors är med i helheten All plast ska återvinnas. Målet med helheten är att få alla återvinningsbara plaster att cirkulera effektivare än tidigare. Finlands färdplan för plast (Miljöministeriet 2018) har under Miljöministeriets styrning utarbetats i Finland. Färdplanen innehåller åtgärdsförslag till att lösa utmaningarna i anslutning till plaster.
Läs mer om All plast ska ätervinnas (pä Finska)
Plastis Smart Cities
Plastic Smart Cities är en internationell rörelse som startats av miljöorganisationen WWF och som har förbundit sig att stoppa läckaget av plastskräp i miljön och havet. Helsingfors är Östersjöområdets första Plastic Smart Cities-partnerstad.