Sopfakta
På denna webbplats finns smutsig skräpfakta från mikroplaster till tobaksfimpar.
På den här sidan
- Hurdana konsekvenser har nedskräpning?
- Största delen av skräpet är plast
- Tobaksfimpen är det vanligaste skräpet i världen
- Hur hamnar skräpet i naturen och haven?
- Vad kostar nedskräpning?
- På vilket sätt kan man stävja nedskräpning?
- Vanliga frågor och svar
Nedskräpning är ett av de största problemen som människan orsakar och som hotar såväl människorna som naturen. Det finns flera orsaker till nedskräpning, exempelvis avfall som människan lämnat i miljön, otillräcklig rening av dagvatten och otillräckligt antal avfallskärl.
Hurdana konsekvenser har nedskräpning?
Nedskräpning har skadliga konsekvenser för såväl ekosystemet som människorna. Av havsdjuren kan i synnerhet däggdjur, fåglar och fiskar fastna i skräp som hamnat i haven. Att äta skräp kan å sin sida medföra olägenheter för många slags organismer. Globalt orsakar plastavfallet årligen en miljon sjöfåglars och hundratusentals havsdäggdjurs död (SYKE 2022).
Skräp påverkar även trivseln och avlägsnandet av det medför betydande kostnader för samhället. År 2023 använde Helsingfors stad nästan 14 miljoner euro för renhållning av allmänna områden. Rengöringen efter första maj kostade Helsingfors över 160 000 euro.
Största delen av skräpet är plast
Plast finns överallt från livsmedelsförpackningar och kosmetika till telefonskal, kläder och inredningstextilier. Plastavfall i sig utgör största delen av allt skräp som hamnar i miljön. Plasten stannar i miljön länge och blir småningom skörare. Sedan bryts den ned till mindre bitar och partiklar. Mängden små plastpartiklar, dvs. mikroplaster i miljön, ökar hela tiden och kan i praktiken inte avlägsnas.
Mikroplaster är plastpartiklar som är under fem millimeter stora. Dessa mikroskopiskt små plastbitar har påträffats såväl i fiskar, musslor och skaldjur som till och med i djuphavsbottnens organismer.
Mikroplasterna hamnar särskilt med dricksvattnet även in i människokroppen. Människor exponeras dagligen för mikroplaster via födan, inomhus- och utomhusluften (bl.a. gatudamm) och huden, men exponeringsnivån och dess eventuella effekter på hälsan är ännu inte exakt kända (SYKE 2022).
Visste du att mer än 90 procent av sjöfåglar har ätit plast?På 1960-talet var siffran under fem procent
Tobaksfimpen är det vanligaste skräpet i världen
Bara i Finland hamnar miljarder fimpar i naturen varje år. Det tar åratal för fimpar att brytas ner i naturen. En tobaksfimp innehåller plast och ett flertal ämnen som är skadliga för organismer. Dessa ämnen hamnar i marken och vattendragen när fimpen går sönder.
Visste du detta om tobaksfimpar?
- Tobaksfimpar är världens vanligaste plastskräp, även på Finlands stränder.
- Tobaksfimpar innehåller bl.a. arsenik, bly, nikotin, kadmium, koppar och formaldehyd. Dessa skadliga ämnen absorberas i naturen från tobaksfimpar som kastas på marken och i vattnet.
- Det tar upp till 10 år för tobaksfimpar att brytas ned helt och hållet, och i naturen bryts de ned till små mikroplaster.
- Det är omöjligt att utnyttja sanden efter vintern, eftersom den innehåller så mycket skräp – huvudsakligen tobaksfimpar.
Hur hamnar skräpet i naturen och haven?
Det finns många orsaker till nedskräpning: avfall som invånarna lämnat i miljön, otillräcklig rening av dagvatten, överflöde av avlopp, övergivande av avfall, lagring och härjning av snö som avlägsnats från gator, otillräckligt antal avfallskärl samt avfall som sprids med vinden från byggnads- och rivningsarbetsplatser.
I synnerhet i städerna finns det avlopp för dagvatten på omfattande områden. Dagvatten omfattar regn- och smältvatten som samlas på bebyggda områden. I praktiken leder en brunn med galler, som syns på gatan, vatten via öppna diken och/eller dagvattenavloppsnätet till närmaste vattendrag och från en del områden till havet.
Eftersom det i brunnar inte finns egentliga filter för skräp, hamnar de som sådana i vattendragen. Allt skräp som samlats i parker, på gator och i snödrivor överförs snabbt i stora mängder till vattendrag och havet, i synnerhet under störtregn och med smältvatten.
Många slänger tobaksfimpar i regnvattenbrunnarna. Den årliga kampanjen Magknip av plast påminner om att dagvatten nästan överallt leds direkt till närmaste vattendrag utan rengöring.Läs mer om kampanjen på Håll Skärgården Ren rf:s webbplats: Magknip av plast – Håll Skärgården Ren rf (pidasaaristosiistina.fi)
Vad kostar nedskräpning?
År 2023 var kostnaderna för renhållning av allmänna områden i Helsingfors nästan 14 miljoner euro. År 2023 kostade rengöring av parker över 4 miljoner euro. Enbart rengöringen efter första maj kostar Helsingfors stad cirka 160 000 euro.
År 2023 steg kostnaderna för renhållning av vattenområden till över 400 000 euro och rengöringen av regnvattenbrunnar kostade Helsingfors över 300 000 euro.
Nedskräpning kostar även indirekt, eftersom den kan orsaka t.ex. sanitära olägenheter för människor eller djur.
På vilket sätt kan man stävja nedskräpning?
EU:s så kallade SUP-direktiv (SUP = single-use plastic products, dvs. plastartiklar för engångsbruk) har genomförts i Finland genom de ändringar i avfallslagen och -förordningarna som trädde i kraft i början av 2023. Syftet med direktivet är att minska plastskräp i miljön, särskilt längs havskusterna, främja cirkulär ekonomi och förenhetliga produktregleringen på EU:s interna marknad.
Även Finlands green deal-avtal i fråga om förpackningar av plast är en del av SUP-direktivet. Syftet med avtalet är att minska förbrukningen av antalet engångsförpackningar av plast på ett ambitiöst och bestående sätt.
Helsingfors stad genomför SUP-direktivet i två olika EU-finansierade projekt. Syftet med projekten är att minska mängden plast och plastskräp i Helsingfors.
I PlastLife-projektet (länk) främjas plastens hållbara cirkulära ekonomi. BaltiPlast Interreg-projektet (länk) syftar till att minska mängden plastskräp som hamnar i miljön genom att identifiera, testa och införa åtgärder som kan åtgärda nedskräpning.
Ändringen av EU:s förpackningsdirektiv (EU 2015/720) förutsätter att medlemsländerna vidtar åtgärder för att minska användningen av plastkassar. I Finland har miljöministeriet och Finsk Handel ingått ett avtal om att minska förbrukningen av tunna plastkassar till färre än 40 st. per person innan slutet av 2025.
Vanliga frågor och svar
Helsingfors har redan länge ingripit i nedskräpning på många olika sätt.
Helsingfors stad genomför och övervakar för sin del genomförandet av avfallslagen och miljöskyddslagen. Staden ansvarar för tömningen av avfallskärl på allmänna områden: dess tömningsansvar omfattar nästan 8 000 avfallskärl runt om i staden. HRM ansvarar för Helsingfors avfallshantering.
Staden ansvarar också för olika uppdrag avseende miljökontroll och miljötillsyn.År 2023 behandlade staden 80 anmälningar om olägenheter i fråga om avfall. Största delen av anmälningarna om olägenheter gällde nedskräpning. I verkligheten finns det flera olägenhetsfall gällande nedskräpning: eftersom nedskräpningen oftast inte kan spåras, lämnas största delen av olägenhetsfallen outredda eller behandlas inte alls. I dessa fall städar staden upp sitt område enligt avfallslagens sekundära åläggande att städa.
Dessutom samordnar staden frivilligarbetet och parkmentorverksamheten för ordnandet av skräptalko på stränder och grönområden.
Stävjandet av nedskräpning har även beaktats i stadens strategier och program. Under strategiperioden 2021–2025 ägnas särskild uppmärksamhet åt att de grundläggande förutsättningarna för en trivsam stad, såsom prydlighet i parker och på gator, har beaktats överallt i Helsingfors. Helsingfors deltar även i flera samarbetsprojekt för att stävja nedskräpning i Finland och internationellt. Sådana är bland annat Östersjöutmaningen, Magknip av plast, PlastLife samt BaltiPlast.
År 2019 undertecknade Helsingfors Plastic Declaration och åtog sig att utveckla strategier och åtgärdsprogram samt sätta upp tidsbundna mål för en betydande minskning av nedskräpning med plast. År 2020 inledde Helsingfors åtgärdsprogrammet för stävjande av nedskräpning.
Syftet med programmet för att stävja nedskräpning är att samla de bästa idéerna till praktiska åtgärder för att stävja nedskräpning, ingripa i ökande nedskräpning och de olägenheter för miljön och hälsan som nedskräpning orsakar, öka kunskapen och medvetenheten om problemet i fråga om nedskräpning samt styra arbetet för att stävja nedskräpning.
Programmet för stävjande av nedskräpning består av ett åtgärdsprogram och ett nätverk som förenar aktörer som arbetar med nedskräpning. Programmet gäller 2022–2025 och uppdateras för nästa fullmäktigeperiod 2026–2029.
Många åtgärder för att stävja nedskräpning kräver långsiktig och kontinuerlig verksamhet. Å andra sidan är en del av åtgärderna till sin natur mer begränsade och kortvariga, med vilka man till exempel kan testa nya innovationer eller sträva efter att lösa ett begränsat problem eller utvecklingsobjekt. Flera åtgärder förutsätter även samarbete med olika aktörer och intressentgrupper.
Styrgruppen för att stävja nedskräpning sammanträder två gånger om året för att följa hur åtgärdsprogrammet framskrider. Efter programperiodens slut rapporterar man till stadsmiljönämnden om programmets genomförande och effekt.
År 2023 var kostnaderna för renhållning av allmänna områden i Helsingfors cirka 14 miljoner euro. År 2023 kostade renhållningen av parker över 4 miljoner euro. Enbart rengöringen efter Valborg kostade Helsingfors stad 160 000 euro, varav 100 000 euro användes till rengöring av Brunnsparken.
År 2023 steg kostnaderna för renhållning av vattenområden till över 400 000 euro och rengöringen av regnvattenbrunnar kostade Helsingfors över 300 000 euro.
Nedskräpning kostar även indirekt, eftersom den kan orsaka t.ex. sanitära olägenheter för människor eller djur.
År 2019 undertecknade Helsingfors Plastic Declaration och åtog sig att utveckla strategier och åtgärdsprogram samt sätta upp tidsbundna mål för en betydande minskning av nedskräpning med plast. År 2020 inledde Helsingfors åtgärdsprogrammet för stävjande av nedskräpning som är det första i sitt slag i Helsingfors.
Utarbetandet av åtgärdsprogrammet inleddes med workshoppar för stadens interna och externa experter. I workshopparna ansågs kommunikationens roll vara betydande för att stävja nedskräpning. Som ett av spetsprojekten i åtgärdsprogrammet lyftes slutligen fram en effektiv kommunikationskampanj där man på ett övergripande sätt berättar om nedskräpning av staden och lyfter fram kostnaderna som detta orsakar.
Också stadsborna upplever att kommunikation är ett effektivt sätt att stävja nedskräpningen. Åren 2022–2023 genomfördes för första gången gemensamma forskningsprojekt för Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda om regionens befolkningsgruppers miljöattityder och miljöbeteende. Ett avsnitt i enkäten Miljöattityder i huvudstadsregionen 2022 behandlade omgivningens renhet och skräpfrihet.
I resultaten av enkäten ansågs det att invånarna helt klart bär huvudansvaret för en ren miljö. Endast 10 procent motsatte sig påståendet att ”invånarna bär huvudansvaret för en ren miljö”. Nästan 60 procent ansåg att kommunikation och främjande av renheten är effektivare än regler och föreskrifter medan en femtedel motsätter sig idén. Å andra sidan understöddes också kännbara straff för nedskräpning och skapande av oreda (75%)
En stor del av stävjandet av nedskräpning är att öka medvetenheten och kunskapen. Inte ens en tät placering av avfallskärl hjälper om de inte används. Tobaksfimpar kan hamna i regnvattenbrunnarna i stället för i avfallskärlen, eftersom alla inte är medvetna om att de är skadliga i miljön. Kommunikationskampanjen Skräpfria Helsingfors siktar på att öka medvetenheten och på så sätt förändra människors beteende.
I placeringen av avfallskärlen och i deras storlekar har man beaktat i vilka riktningar människorna rör sig, var knutpunkterna och vistelseområdena finns. Man lägger också till eller tar bort avfallskärl utifrån erhållen respons och önskemål samt utifrån de synpunkter den personal som underhåller avfallskärlen har.
Placeringen av avfallskärlen och deras storlekar påverkas även av på vilket sätt kärlen ska tömmas: mindre kärl töms för hand medan det ofta krävs tyngre materiel för att tömma avfallskärl i större storlekar.
Fasta avfallskärl placeras inte längs sådana rutter som inte omfattas av plogning vintertid. Om rutterna inte plogas, kan avfallskärlen heller inte tömmas. På vintern fylls sopkärlen endast på vissa områden, såsom de livliga lederna för rastning av hundar. I korsningarna i dessa områden har man strävat efter att installera underjordsbehållare eller avfallskärl som är större än normalt.
Helsingfors stadskärna hör till skötselklass 1, där avfallskärlen töms dagligen. Staden ansvarar för tömningen av avfallskärlen i allmänna områden medan fastighetsägaren svarar för tömning av avfallskärl på gångbana eller gångbana med buss- eller spårvagnshållplats inom stamstadens område.
I stamstadens grönområden finns 2 510 avfallskärl och i dess gatuområden 1 291 st..
Förorterna hör till skötselklass 2. I förorten finns det färre avfallskärl än i centrum och de töms även mer sällan. I grönområdena i förorterna finns det totalt 2 610 st. avfallskärl som staden underhåller och 1 696 st. avfallskärl i gatuområdena.
Stadens skogsområden omfattas inte alls av så kallad regelbunden renhållning. Skogarna städas främst när akuta behov uppstår (bland annat olovliga avstjälpningsplatser eller annat avfall som förts dit) eller på invånarnas initiativ i form av städtalkon .
Det totala antalet avfallskärl år 2022 i Helsingfors gatu- och parkområden:
- sop- och avfallskärl 7 146 st.
- intelligenta avfallskärl 75 st.
- underjordsbehållare 661 st. (storlekarna varierar mellan 150 l och 5 000 l)
- Tobaksfimpen är det vanligaste skräpet i världen. I Finland slängs årligen uppskattningsvis över fyra miljarder tobaksfimpar i naturen. Många vet inte att tobaksfimpar också är plastskräp.
Tobaksfimpar innehåller bl.a. arsenik, bly, nikotin, kadmium, koppar och formaldehyd. Dessa skadliga ämnen absorberas i naturen från tobaksfimpar som lämnats på marken och i vattnet.
Tobaksfimpar försvinner aldrig, utan bryts ned till mikroplaster som hamnar i marken och vattendragen. Nedbrytningen kan ta upp till 10 år. En tobaksfimp är alltså skadlig för hela naturen – djur, mark och även människor.
I stället för att kastas på marken ska fimparna läggas i till exempel i en sluten miniaskkopp i fickan eller släckta slängas i det blandade avfallet. Tobaksfimpar får inte kastas i regnvattenbrunnarna, eftersom fimparna ofta hamnar i havet via dagvattnet. Dagvatten omfattar regn- och smältvatten som samlas på bebyggda områden.
I praktiken leder exempelvis en brunn med galler, som syns på gatan, vatten via öppna diken och/eller dagvattenavloppsnätet till närmaste vattendrag och från en del områden till havet. Eftersom det i brunnar inte finns egentliga filter för till exempel skräp, hamnar de som sådana i vattendragen. Allt skräp som samlats i till exempel parker, på gator och i snödrivor överförs i stora mängder till vattendrag och havet, i synnerhet under störtregn och med smältvatten.
Kampanjen Magknip av plast är en del av åtgärdsprogrammet för att stävja nedskräpningen. Kampanjen ökar kännedomen om att dagvatten nästan överallt leds direkt till närmaste vattendrag utan rengöring. Kring brunnarna med galler placeras klistermärken som påminner om saken. Kampanjen återtar stadens gator på nytt den 19 augusti till 1 september 2024.
- Helsingfors stad har en snömottagningsplats där snön dumpas i havet för att smälta där. Ärtholmens snömottagningsplats är viktig med tanke på stadskärnans snölogistik, utryckningsfordonens möjligheter att ta sig fram och allas säkerhet på gatorna. Det temporära miljötillståndet för snömottagning i Ärtholmen gäller till oktober 2031.
Helsingfors stads övriga snömottagningsplatser har inte plats för stadens snö och inga nya snömottagningsplatser på land kan inrättas i stadskärnan.Avsikten är att ersätta mottagningsplatsen för snö i havet vid Ärtholmen med ett nätverk av cirka 21 små smältningsplatser som kan smälta sammanlagt över 35 000 laster snö under vintern. De lokala smältningsplatserna skulle också förkorta transportsträckorna för snö och därmed minska koldioxidutsläppen.
Smältnings- och filtreringsanläggningarna är ännu på experimentstadiet och det behöver ännu utvecklas till många delar. Utvecklingen inriktas främst på att förbättra anordningarnas smältningskapacitet, filtreringseffekt och kostnadseffektivitet.
Med snön förs avfall till mottagningsplatserna, av vilka största delen är sandningsgrus. Sandningsgruset vid mottagningen i havet på Ärtholmen hamnar ner på havsbotten i omedelbar närhet av dumpningsplatsen och avlägsnas årligen genom muddring. Den muddrade massan undersöks och därefter förs den till en mottagningsplats som lämpar sig för den.
För att förhindra att skräp sprids utanför mottagningsplatsen så installerades hösten 2023 en läns och i januari 2024 en bubbelgardin vid snömottagningen på Ärtholmen. Avsikten är att bubbelgardinen och länsen ska förhindra att avfallet sprids i havet.
Inom området för sjömottagning av snö avlägsnar en båtenhet dagligen eventuella synliga och flytande skräp. Våren före fåglarnas häckning inleds inspekteras dessutom närområdena och skräp avlägsnas.
Erfarenheterna av länsen och bubbelgardinen är positiva. Resultaten säkerställs också med hjälp av de prover från havet vid mottagningsområdet för snö och utanför det som undersöks i ett laboratorium. De åtgärder som nu vidtagits har konstaterats vara tillräckliga för att hindra nedskräpning och överensstämmer med tillståndsvillkoren i miljötillståndet.