BALTIPLAST-projektet utmanar invånarna att minska sin egen plastförbrukning
Helsingfors deltar i BALTIPLAST-projektet, som strävar till att minska onödig plastanvändning i stadens egen verksamhet, företag och hushåll samt främja en cirkulär ekonomi för plast. En av målgrupperna för projektet är vanliga konsumenter, alltså hushållen. Förra året utmanade projektet influerarna Noora Shingler och Roska-Eino, olika hushåll och en del av Helsingfors stads anställda att identifiera vilken typ av plast de konsumerar i vardagen och minska mängden plastavfall.
Den första kampanjen Plastutmaningen genomfördes våren förra året. Frontfigurerna för den sex veckor långa kampanjen var influerarna Noora Shingler och Teemu “Roskapäivä-Eino” Oinio, som inspirerade cirka 30 av sina Instagram-följare att också delta i utmaningen. Under kampanjen kunde man på deras konton i sociala medier delta i diskussioner bland annat om varför och hur man ska minska mängden plast i vardagen. Noora och Eino tyckte att utmaningen var en intressant och lärorik resa in i plastens värld. I sociala medier funderade man till exempel på hur svårt det kan vara att hålla koll på sitt eget “plastavtryck”, särskilt om man ofta äter ute på restaurang. Diskussionen var intressant och lärorik, och Noora och Eino rekommenderar alla att utmana sig själva att minska plastanvändningen!
Kolla på videoklippet där Noora och Eino berättar om sina erfarenheter
För att hjälpa hushållen med utmaningen skapades i projektet ett formulär, som de frivilliga deltagarna använde för att följa upp mängden plastavfall som de genererade varje vecka. För att minska uppkomsten av plastavfall får hushållen också en rad tips om hur man kan minska mängden plast. Formuläret är ett sätt att engagera vanliga konsumenter i temat, men dess effektivitet som incitament och verktyg följdes upp också.
Kampanjen Plastutmaningen har genomförts i alla de sex länder där BALTIPLAST-projektet är verksamt – Finland, Sverige, Estland, Litauen, Lettland och Tyskland. I projektet utvärderas också skillnaderna i plastanvändningen och avfallsvolymerna mellan de olika länderna. Med hjälp av erfarenheterna och lärdomarna kan man i projektet ta fram lösningar för en mer hållbar plastanvändning i hushållen. Verktyget finns på baltiplast.check-ed.eu/sv/ och är öppet för alla åtminstone fram till slutet av 2025.
Höstens kampanj utmanade Helsingfors stads anställda
Vårens kampanj gav oss många lärdomar om hur vi kan påverka i projektet och hur detta tillvägagångssätt kan hjälpa oss alla att bedöma vår egen plastförbrukning. Fler erfarenheter samlades och ett nytt genomförandesätt testades i den andra Plastutmaningen-kampanjen under hösten förra året, då BALTIPLAST utmanade alla anställda vid Helsingfors stads stadsmiljösektor att delta. Genom en nyhet på intranätet, reklamer på infoskärmar, en infokvart och en Kestävä Kymp-tillställning ökade projektet medvetenheten om plastrelaterade miljö- och hälsoeffekter och uppmuntrade sektorns anställda att anta utmaningen. Eftersom kollegor deltog i utmaningen, kunde vi dela information och diskutera med deltagarna under hela den fyra veckor långa utmaningen.
Outi Seppälä var en av deltagarna i utmaningen och delade med sig av sina tankar om att minska mängden plast:
Varför bestämde du dig för att delta i Plastutmaningen?
Det verkade vara mycket enkelt att delta i Plastutmaningen och inte ta mycket tid. Det finns många miljörelaterade utmaningar i sociala medier, och de brukar ge några nya idéer, även om man inte gör någon stor livsförändring. Åtminstone för en stund tänker man på sina egna handlingar ur ett nytt perspektiv.
Lyckades du minska plastanvändningen?
Jag lyckades inte nödvändigtvis minska mängden plast med flera kilon, men jag tänkte i alla fall mycket på plastförbrukningen under utmaningen. Plasten blev också en del av olika beslut, till exempel i butiken, där det finns så många andra saker att ta hänsyn till när man fattar ett köpbeslut, till exempel pris, hälsosamhet, etiskhet, inhemskt ursprung osv. Det är ibland svårt för konsumenten att veta om ett plastfritt alternativ egentligen är det bästa alternativet totalt sett, med tanke på de övriga faktorerna. Är det till exempel bättre att köpa en tygkasse i stället för en plastpåse bara för att den inte innehåller plast? Knappast.
Att minska mängden plast är inte nödvändigtvis alltid det bästa alternativet i sig. Det förekommer sannolikt också en viss grönmålning i samband med plast, till exempel när det gäller biologisk nedbrytbarhet. Å andra sidan finns det alternativ som är väldigt lätta att välja och som därmed minskar mängden plast, såsom refillpåsar, oförpackade grönsaker, livsmedel förpackade i kartong osv. Förändringar kan kräva lite mer tid och att man lär sig nya rutiner. Lyckligtvis är många aktörer inom handelsbranschen redan med och gör det enklare att göra val med bättre produkter.
I allmänhet var det kanske inte så lätt att minska plastanvändningen som jag trodde på förhand.
Vilka plastprodukter är svåra att undvika?
Det är rent av omöjligt att undvika förpackningsplast, om man inte vill köpa all sin mat till ett högt pris, till exempel på torg och servicediskar. Dessutom är plastpåsar oslagbara som till exempel soppåsar. Nyckeln är troligtvis att minska konsumtionen och avfallet i allmänhet, och då kommer även mängden plast att minska.
Dela med dig av ditt bästa tips för att minska plastanvändningen.
Istället för plast som hamnar i plaståtervinningen är jag mer bekymrad över den plast som hamnar i miljön. Mitt tips är att låna en soptång till exempel på närbiblioteket och plocka skräp i den egna närmiljön. En konkret handling för miljön med frisk luft!
Författaren är projektexpert Kati Kauppi vid Helsingfors stads miljötjänster.
Läs mer om BALTIPLAST-projektet: https://interreg-baltic.eu/project/baltiplast/
